Nämen..

Idag har det inte blivit något bloggande för min del ;-)

Noel har varit hemma med mig hela dagen och eftersom han har haft en period av trots och div bråkande med sina syskon så ville jag ge honom all min uppmärksamhet idag.

Vi lämnade syrrorna i skolan/hos dagmamman i morse och åkte sedan hem för att äta en "andra" frukost.

Noel hjälpte mig lite hemma med att plocka disk och dammsuga i köket innan vi åkte till Huddinge C för att se om vi kunde hitta nya jeans till honom samt kolla lite snabbt på bokrean.

Jeans hittade vi mirakulöst nog två par som passade vår kräsna Noel ;-) dessvärre var det smockfullt inne på bokhandeln så vi skippade det och åkte hem igen.

Vi åt lunch och hade soffmys tills det var dax att hämta tjejerna igen eller ja jag erkänner...jag sov en liten stund medan Noel tittade på film.

Kvällen har varit lugn och harmonisk helt utan bråk och gräl faktiskt. Barnen lekte affär i vad som kändes som en evighet och det är så himla kul att lyssna på deras konversationer när de leker rollspel.

Jag måste få beklaga mig lite oxå för mina fogar håller på att ta kål på mig och jag börjar faktiskt känna mig ganska deppig över att vara så här handikappad som jag faktiskt är just nu.

Jag vet att det finns många som har det värre än mig och dessutom kroniska sjukdomar som inte en födsel kan råda bot på men jag är bortskämd med fina lätta graviditeter inte en sådan här besvärlig historia så för mig är detta jobbigt.

Igår började det ila från ischias nerven, ibland så illa att jag måste huka mig ner för benen viker sig och snabbt går det.

Jag vaggar fram som en gammal tant pga foglossningen, det gör ont i ryggslutet och jag är otroligt stel i hela ryggen, det drar i ljumskarna vid sammandragningar så att jag måste böja mig framåt vid varje sammandragning. 

Sova ordentligt på nätterna går inte för jag vaknar av smörtan i bäckenet när jag vänder mig, är stel i axlar/nacke och väger antagligen sisådär 10 kg för mycket för vad min madrass är anpassad för så sängen känns fruktansvärt oskön.

Det här måste ju vara tecken på att detta är sista graviditeten för oss, min kropp har nog gjort sitt nu som det känns.

En liten tröst i det hela var att jag idag hittade min vetekudde så jag sitter just nu med den mot svanken och det är helt underbart skönt!

Så, nu har jag sjungit ut min klagosång och kan titta tillbaka på detta inlägg sedan när jag längtar efter en femma ;-)

Nu ska jag värma på vetekudden en gång till och sedan lägga mig i sängen och titta på Fuskbyggarna i väntan på kvällens BB,.

God natt och sov gott när det är dax :-)