Självömkan

Nu sitter jag strandad i soffan och tycker synd om mig själv..
Vi skulle ta en promenad och hämta Nova i skolan men vi kom inte ens ut från vår gata innan vi fick vända och hämta bilen för det för så förbannat ont att gå :-(
När vi var på Ikea på fm så gick det bra, det går inte snabbt och jag vaggar fram men det gjorde inte så ont..
Vi bytte blodpuddings lunchen hemma mot en lunch på Mac Donalds på vägen hem och sedan har vi tagit det lungt hemma, skruvat ihop ett litet bord och satt upp två hyllor.
Det är det är det enda som jag har gjort idag och nu sitter jag här som förlamad i soffan, jag är iofs glad att det inte gör ont mer än när jag går och står länge men ändå.
Det är fruktansvärt frustrerande att kroppen inte fungerar och hur förklarar man för tre små barn att mamma kan/orkar inte, de tycker att jag är världens tråkigaste som bara vill mysa, pyssla och spela spel hela dagarna.

Ja ja..om några veckor är allt över och antagligen kommer jag att förtränga denna period ganska fort!

Nu ska jag svara på några mail och sedan börja steka pannkakor.